Gabriel de Jong och Johan Holmström har skrivit följande debattartikel:

Vi har haft kontakt med många svenska säkerhetsföretag och ser ett tydligt mönster: en utbredd försiktighet inför att börja använda AI. Men det handlar sällan om rädsla för tekniken i sig – utan om osäkerhet kring vad som är tillåtet. Rädslan att bryta mot EU:s AI-förordning skapar onödig handlingsförlamning.

De vanligaste frågorna vi får från företag är:

• Är AI lagligt i vår verksamhet?

• Riskerar vi att göra fel?

• Vad säger AI-förordningen egentligen?

• Hur kan vi använda AI utan att hamna snett?

AI-förordningen gäller främst högrisktillämpningar

Det är sant att AI-förordningen omfattar majoriteten av framtida användningsområden. Men den stora tröskeln gäller endast så kallade högrisktillämpningar. Det handlar om teknologier som biometrisk fjärridentifiering, styrning av kritisk infrastruktur, automatiska beslut om utbildningsplatser, kreditbedömningar och AI inom brottsbekämpning. Vad som räknas som högrisk-AI enligt EU:s AI-förordning framgår bland annat av artikel 6 och bilaga 3. Om ni hamnar i osäkerhet kring er tillämpning så är tipset att läsa bilaga 3. Den är en bra vägvisare i vad som ingår i högrisk.

Mot den bakgrunden kan man konstatera att den absoluta majoriteten av de AI-lösningar som används eller planeras inom svenska säkerhetsföretag ligger utanför dessa högriskområden.

Så kan säkerhetsbranschen börja – konkret och tryggt

Det finns många sätt för säkerhetsbranschen att redan idag börja använda AI – utan att ens komma i närheten av högriskklassificering:

• Tillverkare kan integrera AI i sina kundportaler, automatisera felsökning och ge proaktiv support utifrån användardata.

• Installatörer och integratörer kan effektivisera projektering, offerering, installation och underhåll med hjälp av AI-drivna system.

• Larmcentraler kan använda AI för att automatiskt transkribera och analysera samtal, identifiera mönster i larmdata och ge beslutsstöd i realtid – vilket frigör operatörstid till mer kritiska uppgifter.

• Vaktbolag kan nyttja AI för schemaläggning, planering och onboarding, vilket gör det enklare att ge ny personal en trygg start.

Och oavsett branschområde finns stor potential i att använda AI för att effektivisera marknadsföring, ekonomi, kundsupport och intern kommunikation.

Alla dessa exempel är AI-lösningar som skapar omedelbart värde – utan att omfattas av förordningens högriskkrav.

AI-användning i högriskområden

För företag som planerar att använda AI i högrisktillämpningar finns tydlig vägledning. Då krävs dokumentation, transparens, riskanalys och mänsklig övervakning. Det kan låta byråkratiskt – men handlar i praktiken om strukturerade arbetssätt och god intern kontroll. AI-förordningen är inte till för att stoppa utveckling, utan för att säkerställa att känsliga användningsområden hanteras ansvarsfullt.

Den största risken är att stå still

Rädslan för att göra fel är begriplig – men den får inte bli ett hinder. För medan svenska företag tvekar, springer konkurrenter i andra länder förbi.

Statsminister Ulf Kristersson uttryckte nyligen oro för att Europa håller på att halka efter globalt, just på grund av osäkerhet kring AI-reglering.

Att vänta in “rätt läge” är att ta en risk vi inte har råd med. Utvecklingen går snabbt – I branschen säger man nu att en månad i AI-utvecklingen motsvarar ett år av traditionell IT-utveckling.

Använd reglerna som verktyg, inte som ursäkt

EU:s AI-förordning är ett ramverk – inte ett hinder. Företag som vill ligga i framkant bör använda regelverket som kompass, inte som ursäkt för att vänta.

Vårt råd: Börja smått och konkret. Testa AI i enkla, icke-kritiska tillämpningar. Lär känna tekniken. Bygg erfarenhet. Skapa processer. Det verkliga risktagandet idag är inte att använda AI – utan att inte göra det alls.

Seminarium på Sectech

Gabriel de Jong och Johan Holmström kommer att hålla ett seminarium på Sectech i Stockholm 14 oktober med rubriken ”AI-verktyg i vardagen – ett måste för alla säkerhetsföretag”.