Termen mängdbrott används för vanligt förekommande brott, där Polismyndigheten leder förundersökningen; till exempel rattfylleri, misshandel och inbrott. Mängdbrotten utgör mer än 80 procent av alla anmälda brott, och ska i de allra flesta fall utredas på lokalpolisområdesnivå.
Uppklaringsnivån för några av de vanligaste mängdbrotten är låg, och har sjunkit ytterligare på senare år. Trots stora anslagsökningar, fler anställda och en genomgripande omorganisation har resultaten blivit sämre sett till uppklaring. Riksrevisionen har därför granskat polisens hantering av mängdbrott.
Granskningen visar att hanteringen har effektivitetsbrister. Bristerna beror framför allt på att Polismyndigheten inte har lyckats bemanna lokalpolisområdena, där mängdbrotten ska utredas, i tillräcklig utsträckning. Detta förvärras av att personalen där ofta behöver ta över utredningar av grövre brott, till exempel mord och våld i nära relationer, från andra nivåer inom polisen, eller lånas ut för att bistå i sådana utredningar. Det påverkar även utredningarna av grova brott negativt, eftersom lokalpolisområdena inte alltid har tillräcklig kompetens.
Riksrevisionen konstaterar vidare att Polismyndigheten inte genomför nödvändig kompetensutveckling för att öka förmågan att utreda mängdbrott – som över tid har blivit alltmer komplexa att utreda. Dessutom har myndigheten valt att begränsa tillgången till civil personal som är viktig i utredningarna, samt för forensik och administration. Följden blir att mängdbrott som skulle kunna utredas riskerar att avskrivas direkt eller bli liggande så länge att de till slut inte går att utreda eftersom bevisningen har blivit försvagad.
– Polismyndigheten hanterar inte mängdbrott effektivt. Andra arbetsuppgifter tränger undan mängdbrotten som många gånger är sammankopplade med organiserad brottslighet, säger Per Dackenberg, projektledare för granskningen.
Granskningen omfattar även regeringens arbete på området. Riksrevisionen bedömer att regeringen har vidtagit flera viktiga åtgärder, men att den borde ha agerat mer aktivt för att bekämpa mängdbrotten.
– Mängdbrotten drabbar enskilda medborgare och övriga samhället hårt. Polisens arbete behöver bli mer effektivt. Ytterst är det en fråga om medborgarnas förtroende för polis och rättsväsende, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Riksrevisionens rekommendationer till Polismyndigheten:
- Se till att verksamhetens behov och tillgången på kompetens är styrande för hur många poliser och civil personal som anställs.
- Se till att polisens kontaktcenter blir fullbemannat och att nödvändig kompetens och brottssamordningsförmåga är säkerställd, så att alla adekvata utrednings- och samordningsåtgärder kan ske där.
- Öka samverkan mellan polisens kontaktcenter och jourmiljön och se till att ärendesamordning och förundersökningsbegränsning sker så tidigt som möjligt i processen.
- Se över hur systemet med e-anmälningar fungerar i syfte att höja kvaliteten och minska det merarbete som uppstår till följd av behov av korrigeringar och kompletteringar.
- Utveckla och stärk brottssamordningen på alla nivåer och se till att det finns IT-stöd som underlättar denna, exempelvis genom att möjliggöra lokala lägesbilder i realtid utifrån inkomna brottsanmälningar.
- Se över hur vidareutbildningen bättre kan utformas och anpassas till verksamhetens behov för att skapa god förmåga att hantera alla mängdbrott.
Global
