Nina Jelver inledde med att tala om handelns utsatthet genom att påvisa att stölder i butik ökat gradvis de senaste 15 åren. Det ekonomiska värdet på stölder mot butiker ligger en bit över tio miljarder kronor per år. Motsvarande siffra för 2010 låg runt 4 miljarder kronor.

Hot och våld

Men även om det ekonomiska värdet är en viktig del när man beskriver utsattheten så uttrycker sig problemen även arbetsmiljömässigt. Medarbetare i butiker vittnar om såväl verbala hot såväl som konstaterade fall av misshandel.

– En av fem livsmedelshandlare uppger att deras personal har utsatts för misshandel och så pass många som tre av fem, i samma grupp. har drabbats av hot mot personalen, konstaterade Nina.

Det är också kopplat till frågan om hur man ska ingripa mot en hotfull person. Civilkurage efterlyses ofta, men det finns exempel där civilkurage fått tragiska konsekvenser. Det finns råd och stöd om hur man kan ingripa men samtidigt är ju varje situation också unik, något som försvårar ambitionen med att alltid konfrontera en person som misstänks ha stulit något.

Karaktären på stölderna

Bakom de närmare elva miljarder som det stjäls för i svenska butiker, är det framför allt två kategorier av stölder som Svensk Handel identifierat. Det ena är de organiserade och systematiska stölderna, där specialiserade ligor inriktar sig på särskilt attraktiva produktkategorier som är lätta att omsätta i kontanter.

— Kött är ett bra sådant exempel. Dessa varor dyker inte sällan upp i mindre nogräknade butiker efter genomförda stölder, förklarade Nina.

”Ta två betala för en”

Den andra kategorin av stölder är de som går under namnet ”Ta två, betala för en”, som är en kategori där vem som helst, oaktad samhällsklass, förekommer. Mer exakt så handlar det om självskanningstekniken, där kunden använder sig av den medtagna enheten och ”råkar” missa att skanna det korrekta antalet varor.

— Det här är en svårarbetad kategori och vi försöker hitta konstruktiva lösningar på denna typ av problem. Ibland erbjuder vi kunden helt enkelt att erlägga betalning för de varor som inte registrerats vid en avstämning, förklarade Nina.

Bedrägerier mot företagare

Nina inledde sitt anförande med en kort introduktion om sin egen bakgrund. Innan hon kom till Svensk Handel arbetade hon som civilanställd bedrägerianalytiker inom polisen. Det är en bakgrund som färgat av sig i hennes nuvarande roll och hon ville lyfta fram att utsattheten inte bara sträcker sig till butiksmiljöerna. Även online-bedrägerier mot företagare är en kategori som tyvärr även ökar.

— Här är det två kategorier som dominerar. Det är bedrägeriförsök via mejl, sms eller telefon som syftar till att få offret att betala eller använda sitt BankID. Den andra kategorin är bluff-fakturor. Dessa bedrägeriförsök har blivit alltmer sofistikerade. Jag skulle säga att medvetenheten är hög bland våra medlemmar men att det fortfarande finns arbete att göra kring att höja kunskap och förmåga att värja sig mot dessa hot, förklarade Nina.

Svagt stöd från samhället tvingar handlare att hitta lösningar

Tyvärr konstaterar Nina att den typ av hot och brott som drabbar handeln inte är högt prioriterade hos polisen. Snatterier, stölder och bedrägerier faller under kategorin mängdbrott, något som är lågt prioriterat inom polisen.

Faktumet att dessa typer av brott sällan utreds, har lett till att Svensk Handel behövt ta fram stöd och verktyg till sina medlemmar. Ett uppskattat sådant verktyg bland handlare är appen Säkerhetscenter som Svensk Handel erbjuder sina medlemmar.

— Det är möjligt för handlare att snabbt och enkelt polisanmäla brott i appen. Men appen erbjuder framför allt ett unikt informationsflöde som är värdefullt för våra medlemmar. Exempelvis kan handlare dela information om ligor som rör sig i vissa geografiska områden men också hålla sig uppdaterade om nya tillvägagångssätt i samband med stölder. Och såklart får vi på Svensk Handel en unik realtidsbild av våra medlemmars vardag, förklarade Nina.

Kroppskameror tänkbart

I slutet av hennes presentation fick hon en fråga från åhörarhåll om förekomsten av kroppskameror, som blivit allt vanligare i utlandet. Är det något som vi kommer få se mer av i svenska butiker?

— Det här bevakar vi och det diskuteras allt oftare, svarade Nina avslutningsvis.