Den 3 februari 2021 får den erfarne säkerhetsexperten Dick Malmlund nog. Expressen publicerar en nyhet om Spotify-grundaren och världskändisen Daniel Eks planer på en ny bostad utanför Stockholm. Det är ingen liten notis i en hem-bilaga, utan artikeln hamnar på kvällstidningens löpsedel. En rörlig tv-version av artikeln publiceras även på Expressens webbplats. Dick Malmlund anmäler Expressens publicering till Medieombudsmannen senare samma dag.

– I detta fall var det inte min kund och således var jag inte förhindrad av sekretessavtal att göra en anmälan. För övrigt ansåg jag att skadan med publiceringen inte förvärrades av min anmälan, vilket annars inte är ovanligt, förklarar Dick Malmlund.

Det finns så gott som alltid en hotbild mot offentliga personer som är mycket förmögna. I teorin borde offentliggörandet av känsliga uppgifter om sådana personer vara en smula återhållsam med hänvisning till de pressetiska reglerna. I praktiken är situationen ofta en annan.

– Problemet är att tidningarna säljer lösnummer och får klick nätet genom att exponera personers inkomster, fastigheter, bilar och så vidare. Om vi jämför med andra länder så exponerar myndigheterna otroligt mycket mer känsliga uppgifter i Sverige, säger Dick Malmlund.

Eftersom förmögenhetsskatten försvunnit har uppgifterna om personers förmögenhet blivit svårare att komma åt på ett enkelt sätt. Medierna har mer resurser än privatpersoner när det gäller att ta fram känsliga uppgifter.

Det som Dick Malmlund framförallt vänder sig emot när det gäller publiceringen kring Spotify-profilen, och andra liknande incidenter, är att de individer, och deras familjer, som har skyddad folkbokföring eller sekretessmarkering just på grund av olika hotbilder mot dem.

– Det är mycket svårt att få skyddad identitet. Det skall finnas dokumenterade polisanmälda hot och händelser. Beslutet omprövas vartannat år vilket ställer till stora problem, säger han.

Om en person som haft skyddad identitet under många år slipper hot och trakasserier under två år tas skyddet bort, vilket innebär att känsliga uppgifter om exempelvis folkbokföring blir mer eller mindre offentliga. Om sedan ett nytt hot kommer en månad senare så skall en ny ansökan skickas in. Problemet är då att adressen redan är allmänt känd.

– För att skyddad identitet skall fungera måste ansökan gälla en helt ny adress som aldrig exponerats. Därför är denna tvåårsregel förödande, konstaterar Dick Malmlund.

Om Expressens publicering om it-miljardärens husbygge skulle anses bryta mot det pressetiska regelverket väntar ingen annan påföljd än att publicera att så skett och möjligen beklaga det inträffade offentligt.

– Att bli klandrad av Medieombudsmannen är inget som journalister och redaktörer oroar sig för. Om skyddet för brottsutsatta som samhället bedömt som extra utsatta skall sättas ur spel på grund av mediernas godtycke så har vi ingen personsäkerhet i det här landet. Dryga skadestånd är det enda sättet att få stopp på detta, säger Dick Malmlund.

Mellan 2012 och 2020 ökade antalet personer i Sverige som lever med skyddad identitet i någon form med 78 procent, från 12 240 till 22 060, enligt Skatteverket.

– Enligt min uppfattning skall media inte publicera bilder eller adressuppgifter på personer som av Skatteverket fått beslut om skyddad folkbokföring eller sekretessmarkering, avslutar Dick Malmlund.