Kortbedrägerier är fortfarande den i särklass största bedrägeritypen. Efter införandet av tvåfaktorautentisering inom EU (det så kallade PSD 2 direktivet) så minskade kortbedrägerierna kraftigt men nu har den trenden vänt. Bedragaren stjäl kortuppgifter när privatpersoner handlar med kort på nätet, eller lurar till sig uppgifterna genom att locka med falska erbjudanden, bluffsamtal, bluff-sms eller nätfiske.

Stulna kortuppgifter säljs på Darknet

Hackare kommer även över kortuppgifter genom att göra intrång i handelssidors kundregister, och säljer sedan vidare kortuppgifterna illegalt på Darknet, en anonym del av internet. Därefter används kortuppgifterna för att handla på olika e-handelssidor. Det sker främst utanför EU, i länder som inte har det kravet.

– Det allra viktigaste är att ha sitt kort låst för internet- och utlandshandel. De flesta bankerna erbjuder den tjänsten, den ska man använda! Är kortet låst går det inte att handla med stulna kortuppgifter, säger Paul Pintér, rådgivare mot digitala brott vid SSF Stöldskyddsföreningen.

Den mänskliga faktorn är fortfarande stor när det gäller vilka som utsätts. För att minska risken att utsättas och för att minimera skadorna finns det flera saker att tänka på.

Stöldskyddsföreningens tips:

• Ha alltid kortet låst för internet- och utlandshandel när du inte använder kortet för dessa ändamål.

• Spara inte dina kortuppgifter på sidor när du handlar på nätet. Blir sidorna hackade kan bedragaren få tag på kortuppgifterna.

• Ha ett separat shoppingkort som du bara använder vid betalning på nätet. Dit för du över den mängd pengar som du behöver för det aktuella köpet.

• Googla runt och se vad andra har skrivit om webbutiken innan du handlar där.

• Dölj kortkoden när du handlar i butik.

Fotnot: Statistiken avseende polisanmälda kortbedrägerier är hämtad från Brottsförebyggande rådet (Brå). Läs mer om kortbedrägerier och fler tips på Säkerhetskollen.se