IMY tar emot många klagomål från enskilda som rör söktjänster med utgivningsbevis. Det vill säga tjänster som, gratis eller mot betalning, gör en stor mängd personuppgifter tillgängliga på internet med möjlighet till sökning på person. De personuppgifter som söktjänsterna publicerar kan vara av olika slag. Det kan till exempel vara fråga om namn, adress, ålder, hushållets storlek, fordonsinnehav och bolagsengagemang. Det kan också vara fråga om uppgifter om fällande domar i brottmål och andra uppgifter om lagöverträdelser.
Uppgifter kan användas av kriminella
Av klagomålen till IMY framgår att den omfattande publiceringen och spridningen av personuppgifter upplevs som mycket kränkande och skapar stor oro. Oron kan bland annat avse att informationen kan användas av kriminella för att välja ut och kartlägga brottsoffer på grundval av ålder, att den enskilde är ensamboende eller innehar ett värdefullt fordon.
Aktörerna bakom sajterna har normalt ett så kallat frivilligt utgivningsbevis enligt yttrandefrihetsgrundlagen. Hittills har IMY ansett att detta utgjort hinder för myndigheten att utreda klagomål från enskilda som riktas mot söktjänster.
– Nu har vi på nytt övervägt frågan utifrån avgöranden från EU-domstolen och svenska domstolar. Resultatet av vår utredning är att vi har behörighet att inleda tillsyn i de här fallen, säger David Törngren, vikarierande generaldirektör på IMY.
Förändrad rättspraxis banar vägen för IMY att agera
Anledningen till att IMY har omprövat sitt tidigare ställningstagande är att det har skett en utveckling av europeisk och svensk rättspraxis. För det första har enskilda som klagar till IMY fått en stärkt rättsställning och IMY:s skyldigheter att utreda och agera på deras klagomål har utökats. För det andra har det tydliggjorts att det behöver kunna ske en avvägning mellan rätten till skydd av personuppgifter samt yttrande- och informationsfriheten utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
– En annan anledning är att IMY under en längre tid har tagit emot många klagomål mot söktjänster med utgivningsbevis och att det av dessa framgår att enskilda upplever den omfattande publiceringen och spridningen av personuppgifter som sker genom dessa som mycket kränkande och oroande, säger Olle Pettersson, avdelningsjurist på IMY.
Ovisst om vilka åtgärder som kan vidtas mot söktjänster
I det rättsliga ställningstagande som IMY nu antagit bedömer myndigheten alltså att den är behörig att inleda tillsyn mot söktjänster med utgivningsbevis, med anledning av enskildas klagomål enligt dataskyddsförordningen, GDPR.
– Det är viktigt att förtydliga att detta ställningstagande enbart slår fast att IMY är behörig att granska söktjänster med utgivningsbevis med anledning av klagomål. Sedan får vi i kommande utredningar avgöra om och i så fall vilka åtgärder vi kan vidta mot dessa söktjänster, säger Martin Wetzler, jurist på IMY.
Läs det rättsliga ställningstagandet
Rättsligt ställningstagande IMYRS 2024:1 – Klagomål mot söktjänster med utgivningsbevis