Både anmälningar och medierapportering om hot och våld i skolan har trappats upp under många år. Det sträcker sig över allvarliga attentat till daglig rapportering om hot och våld mot elever och lärare. Under 2021 fick Arbetsmiljöverket in över 800 anmälningar om hot och våld i skolan, trots pandemin, vilket är en fördubbling jämfört med för tio år sedan. Något som tros bero på att fler unga är kriminellt aktiva idag och att antalet skolattacker blivit fler.

När Addsecure kartlägger den svenska medierapporteringen kring hot och våld i skolan syns ett trendbrott, där förekomster av hot och våld-relaterade ord förekom betydligt färre gånger under pandemiåren.

Frekvensen av rapporteringen i media kring hot och våld i skolan låg förhållandevis stadig 2013–2019, men föll med mer än 10 procent under perioden 2020–2021. En trolig orsak bakom detta är pandemin och social distansering, där elever under det inledande skedet i stor utsträckning studerade hemifrån och lärare höll i undervisningen på distans. Det ska dock tilläggas att det mediala intresset var fortsatt stort även under den här perioden.

– Trygga elever är en förutsättning för lärande, och en trygg skolmiljö lägger grunden för det samhälle vi vill se i framtiden. Tyvärr har vi sett en trend i att skolorna blir en allt otryggare miljö för eleverna, och detta har också reflekterats i en stadigt ökande medierapportering. Förändring behövs och det krävs ett fortsatt hårt förebyggande arbete på området för att göra våra skolor till en säker och trygg miljö, säger Mats Genberg, affärsområdeschef Smart Rescue på Addsecure.

Samtidigt visar kartläggningen på en kraftigt uppåtgående trend 2022, där exempelvis attentatet i Malmö i mars fick stor medial uppmärksamhet och åter lyfte problemet högt upp på dagordningen.

Hitta mer detaljerad information om Addsecures kartläggning här.

Kartläggningen har genomförts med medie- och dataanalysverktyget Retriever. Metoden som använts är sökningar av ordet ”skola” tillsammans med ett större antal ord relaterade till hot och våld, exempelvis ”utrym*”, ”kniv”, ”våld”, etc. Kartläggningen skall inte ses som vetenskaplig, utan ger endast en fingervisning om hur svenska medier rapporterar om hot och våld i svenska skolor.