Det är den årliga och nyligen publicerade rapporten Svenskarna och Internet som visar att sju av tio (71%) ur allmänheten ställer sig positiva till användandet av ansiktsigenkänning för brottsbekämpande syften på offentlig plats. Knappt var femte (19%) uttrycker en önskan ett förbud för motsvarande teknik för att skydda medborgarnas personliga integritet.
I undersökningen ingår personer 16 år och äldre.
Liknande resultat 2023
Det var i förra årets undersökning som frågan om kamerabevakning med ansiktsigenkänning introducerades, och resultaten är slående lika mellan 2023 och 2024. I båda fallen är 71% positiva och endast en procentenhets skillnad mellan 2023 (20%) och 2024 (19%) rörande alternativet att tekniken bör förbjudas.
Skillnader mellan generationer och längs den politiska skalan
Det är även en noterbar skillnad i svaren mellan de som är födda på 1900-talet och de som är födda på 2000-talet, där 37% av de tillfrågade i den senare gruppen uppgav att ett förbud är att föredra. 17% var motsvarade siffra för de födda på 1900-talet.
Bland alla deltagare fanns det även en tydlig skillnad mellan olika politiska åskådningar.
De som identifierade sig med åskådning som låg till vänster på den politiska skalan, där angav 38% att de önskade ett förbud. Motvararande siffra för de på högersidan var 15%.
I linje med tidigare undersökningar
I tidigare undersökningar som rör allmänhetens uppfattning om kamerabevakning och integritet har stödet varit starkt. 2019 genomförde forskargruppen Lusax vid Lunds universitet en opinionsundersökning som visade att 88% av allmänheten var positiva till kamerabevakning på offentlig plats.
Bakom den studien stod kameraforskaren Markus Lahtinen på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet som säger följande om resultatet från årets Svenskarna och Internet.
— Att 70% av allmänheten är positiva till kamerabevakning med ansiktsigenkänning skulle jag säga är i linje med de undersökningar jag gjorde i slutet av 2010-talet. Det är viktig att notera att denna studie plussar på kamerabevakningen med möjlighet till ansiktsigenkänning, ett tillägg som kan uppfattas som mer integritetsinkräktande än om frågan bara ställts om synen på kamerabevakning – utan möjlighet till ansiktsigenkänning, säger Markus Lahtinen i en kommentar.
Men även en viktig skillnad mellan 2023 och 2024 lyfts också fram av Markus Lahtinen.
— Det är också viktigt att komma ihåg att under september 2023 var Sverige föremål för en dramatisk eskalation av grova våldsbrott. Det är lätt att tänka tanken att den allmänna opinionen är känslig för förekomsten av grova brott och teknikanvändning för brottsbekämpning. Förra årets Svenskarna och Internet genomfördes mellan januari och februari 2023, alltså innan denna grova brottsutveckling. Årets studie är genomförd mellan december 2023 till februari 2024, och vi ser nästan identiska resultat. Det skulle peka på att allmänheten inte är fullt så lättpåverkad, utan istället på ett djupare plan ser positivt på möjligheterna att använda teknik för brottsbekämpning, säger Markus Lahtinen avslutningsvis.