Kameraövervakning och lagen – vad är tillåtet i Sverige?

Kameraövervakning har blivit vanligare, både i företag, bostadsrättsföreningar och på offentliga platser. Men vilka regler gäller egentligen, och behöver man tillstånd för kameraövervakning? Här får du en tydlig genomgång av vad som gäller enligt kamerabevakningslagen, vilka krav som finns och vad som är tillåtet från och med 2025.

Kameraövervakning och lagen - vad är tillåtet?

Varför lagregler om kameraövervakning är viktiga

När kameror används för att övervaka områden där människor rör sig måste man ta hänsyn till både lagstiftning och integritet. Syftet med reglerna är att se till att kameraövervakning används på ett ansvarsfullt sätt, att personuppgifter hanteras rätt och att den personliga integriteten inte kränks i onödan. Det gäller oavsett om det handlar om ett företag, en bostadsrättsförening eller en myndighet.

Kamerabevakningslagen och GDPR – grundläggande regler

Kamerabevakningslagen styr hur kameror får användas när människor kan identifieras på bild eller film. Det gäller även ljudinspelning. Alla som behandlar sådana uppgifter måste dessutom följa dataskyddsförordningen, GDPR, eftersom bild- och videomaterial räknas som personuppgifter om en person går att identifiera.

Lagen omfattar all kameraövervakning där allmänheten kan vistas, men även i arbetslokaler och föreningsmiljöer där anställda och medlemmar rör sig. GDPR gäller alltid när personuppgifter behandlas, oavsett vem som kamerabevakar.

Tillståndskrav före och efter 1 april 2025

Tidigare behövde många verksamheter ansöka om tillstånd för kameraövervakning hos Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Det gällde bland annat skolor, butiker, offentliga arbetsplatser och kollektivtrafik. Men från och med 1 april 2025 är tillståndsplikten slopad för de flesta verksamheter.

Idag behöver endast vissa myndigheter och offentliga aktörer ansöka om tillstånd om kamerabevakningen sker på platser där allmänheten har tillträde. Övriga aktörer, som företag och föreningar, behöver inte längre ansöka om tillstånd hos IMY men måste följa andra krav enligt lagen.

Offentliga aktörer måste dessutom dokumentera sin intresseavvägning, motivera varför kamerabevakning behövs och registrera bevakningen i ett särskilt register.

Vem behöver fortfarande tillstånd för kameraövervakning?

De som fortfarande måste söka tillstånd för kameraövervakning är myndigheter och verksamheter med uppgifter av allmänt intresse, exempelvis kommuner och regioner. Det gäller när övervakningen sker på platser dit allmänheten har tillträde, till exempel torg, parker, skolor eller andra offentliga miljöer.

För dessa aktörer krävs tillstånd från IMY, och ansökan måste innehålla en tydlig motivering och en bedömning av behovet.

Regler för privata företag och bostadsrättsföreningar

Privata företag och bostadsrättsföreningar behöver inte tillstånd för att sätta upp fasta kameror i sina egna lokaler eller på avgränsade områden. Däremot finns flera andra krav:

  • Företag och föreningar måste alltid följa GDPR och kamerabevakningslagen.
  • Det krävs en så kallad intresseavvägning. Det innebär att företaget måste väga behovet av kameraövervakning mot den personliga integriteten och dokumentera denna bedömning.
  • Facklig förhandling ska ske enligt MBL innan kameraövervakning införs på arbetsplatser där det finns kollektivavtal eller fackligt anslutna anställda.
  • Det är inte tillåtet att sätta upp kameraövervakning i utrymmen där människor förväntas vara ostörda, till exempel omklädningsrum eller toaletter.

Hur ska personuppgifter hanteras vid kameraövervakning?

Den som kamerabevakar måste alltid vara tydlig med ändamålet och ha en laglig grund för behandlingen. De vanligaste är berättigat intresse, rättslig förpliktelse eller samtycke, beroende på situation.

Bara de bilder och filmer som behövs får sparas och lagras inte längre än nödvändigt. Personuppgifterna ska skyddas mot obehörig åtkomst och det ska finnas rutiner för hur materialet hanteras och raderas. All behandling av personuppgifter ska dokumenteras, och den som kamerabevakar ska kunna visa upp sin bedömning om IMY efterfrågar den.

Informationskrav och skyltar vid kameraövervakning

Skyltning är alltid ett krav när kameraövervakning sker där personer kan identifieras. En tydlig skylt ska finnas vid varje ingång till det bevakade området och vara placerad så att man får informationen innan man går in.

Skylten måste innehålla information om:

  • Syftet med övervakningen
  • Vem som är personuppgiftsansvarig och kontaktuppgifter
  • Rättigheter enligt GDPR, till exempel hur man begär ut material
  • Eventuellt dataskyddsombud och lagringstid för materialet
  • Hänvisning till mer information, exempelvis via webbplats

Särskilda regler för drönare och ansiktsigenkänning

Kameraövervakning med drönare har länge omfattats av särskilda tillståndskrav, men idag gäller samma regler som för fasta kameror. Man måste alltså följa kamerabevakningslagen och GDPR, men behöver inte längre ansöka om särskilt tillstånd för drönaranvändning utanför myndigheter och offentliga aktörer.

För ansiktsigenkänning gäller stränga regler enligt GDPR och ibland även speciallagstiftning. Sådan teknik får bara användas om det finns ett tydligt syfte och om det är absolut nödvändigt. I många fall är det inte tillåtet att använda ansiktsigenkänning för övervakning utan särskilt stöd i lag eller förordning.

IMY:s tillsyn och sanktioner

IMY är fortsatt den myndighet som har tillsyn över kamerabevakningslagen och GDPR. Myndigheten kan genomföra kontroller, kräva dokumentation och utdöma sanktionsavgifter om reglerna inte följs.

Den som inte följer reglerna om kameraövervakning riskerar både böter och skadeståndsansvar. Det gäller särskilt om man inte informerat om övervakningen, inte dokumenterat sin intresseavvägning eller inte skyddat personuppgifter tillräckligt.

Viktigt att följa utvecklingen av lagstiftningen

Reglerna för kameraövervakning och tillstånd ändras över tid. Den som ansvarar för kameraövervakning behöver hålla sig uppdaterad om både svenska lagar och EU-regler, särskilt om verksamheten utvecklas eller om tekniken förändras.

Genom att dokumentera sina beslut, följa skyltkrav och arbeta systematiskt med integritetsfrågor minskar risken för problem med myndigheter och stärker förtroendet för verksamheten.