Statistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap visar att den sammanlagda kostnaden för skolbränder år 2009 uppgick till en miljard kronor. I den summan är alltså all annan skadegörelse inte ens inräknad. Samma år beslutade sig SISAB (Skolfastigheter i Stockholm AB), den största skolfastighetsvärden i landet, för att installera värmekameror (eller så kallade termosensorer, som SISAB väljer att benämna dem) på ett femtiotal skolor som var
särskilt utsatta för skadegörelse.

- Vi valde att sätta upp termosensorer av det skälet att säkerhetsfrågorna är centrala för oss. Skadegörelse är inte bara en
kostnadsfråga, utan det är också en fråga om att det stör hyresgästerna, och det skapar en miljö som inte är bra, säger Johan Castwall.

Tydlig statistik
Nu har man fått svart på vitt att de sammanlagt 135 kamerorna fungerar. År 2009 uppgick kostnaderna för skadegörelse på samtliga SISAB:s skolor till 15,6 miljoner kronor. Förra året hade motsvarande summa sjunkit till 11,2 miljoner kronor - alltså en minskning med nästan en tredjedel.

- Trenden är vänd. Satsningen på termosensorer var rätt. Men man får aldrig slå sig till ro och tänka att allting är klart, även om vi såklart är nöjda med utfallet så här långt. Satsningen på kameror är långsiktig, och på tid kommer vi spara mycket pengar, säger Johan Castwall.

Om man enbart tittar på statistiken för de skolor där kameror finns är trenden ännu tydligare - en minskning med 36 procent år 2010 jämfört med året innan. Tack vare att man lagt ned både mycket tid och pengar redan åren innan kamerorna sattes upp har man lyckats få sjunkande kostnader tre år i rad. År 2007 var kostnaden uppe i hissnande 20,2 miljoner kronor. Så på tre år, mycket tack vare kamerorna, har man nästan lyckats halvera kostnaderna. Att sätta upp kameror på ännu fler skolor är dock i dagsläget inte aktuellt, även om det kan bli så i framtiden, enligt Johan Castwall.

- Vi utesluter absolut inte att vi kommer fortsätta sätta upp nya termosensorer, det är definitivt något vi kan utveckla vidare. Men vi har inte satt upp något mål för exakt hur många vi ska ha. Det är behovsdrivet, och vi sätter upp termosensorer där det är stökigt och där vi ser ett stort behov av det, säger han.

Rekordminskning
En av de skolor där man verkligen haft nytta av tekniken är Fruängens skola i södra Stockholm. År 2009 uppgick skadegörelsen där till 366 000 kronor, förra året var siffran nere på 46 000 kronor. Med andra ord en minskning med 87 procent.

- Ser man tillbaka har Fruängens skola legat väldigt högt när det gäller skadegörelse, vilket är naturligt eftersom vi ligger vid en ändstation på tunnelbanan, och har en skolgård som är fantastisk för barnen, men samtidigt också fantastisk för ungdomar på helger och kvällar. Men kamerorna har definitivt bidragit till den minskade skadegörelsen. Larmtjänst kan åka mycket tidigare och förhindra händelser, så min erfarenhet av kameror är positiv, säger Margita Norberg, skolans rektor.

Enligt henne har man inte fått någon negativ reaktion överhuvudtaget från varken personal, elever eller föräldrar. I stället har installationen av termosensorer varit ett helt naturligt tilltag.

- Jag har jobbat på en skola tidigare där vi installerade kameror inomhus. Där skedde det en dramatisk förändring. Det är inte bara skadegörelse och liknande som minskar, utan också att man kan få syn på och göra någonting åt det som händer i korridorer elever emellan. Det ger jättestora möjligheter att ta tag i saker som är svåra att få fatt på annars, konstaterar hon.

Flera faktorer
När det gäller bevakningen av skolorna samarbetar SISAB med Svensk bevakningstjänst. När kamerorna aktiveras görs en snabb bedömning om man ska åka ut med en patrull eller inte. De ronderar även rutinmässigt kvällar och helger. Men även om SISAB har kamerorna att tacka för mycket, gör man även andra insatser för att hålla nere skadegörelsen.

- Termosensorerna och vårt samarbete med vaktbolag som förebygger skadegörelse genom att vara ute på platser där det är stökigt är en central del. Men också samarbetet med våra hyresgäster som håller ordning och reda vid fastigheterna är en viktig del i det hela. Det är lättare att hålla en fräsch miljö som är ren och snygg fortsatt fräsch. Dessutom får till exempel brännbart material och liknande inte finnas på och i anslutning till skolorna.

Johan Castwall berättar också att man försöker röja undan den växtlighet som till exempel finns vid vissa förskolor som ligger inbäddade i skogspartier med dålig insyn. Men statistiken visar alltså att de skolor med kameror är de som också klarar sig bäst från skadegörelse.

- Vi valde att göra satsningen på termosenrorer som en av flera olika åtgärder, och den satsningen har visat sig fungera mycket väl, konstaterar Johan Castwall.