Utpressning är ett brott som blir allt vanligare. Det finns kriminella gäng som sysslar med organiserad inkassoverksamhet, där skulder drivs in med förtäckta hot. Ofta utnyttjar utpressarna den rädsla som finns för kriminella gäng, även om de inte alltid tillhör ett sådant. Det framgår av en undersökning av utpressningsbrott i Sverige som Rikskriminalpolisen nyligen avslutat.
Undersökningen visar att utpressningsbrotten kan generera stora summor pengar. I drygt fem procent av anmälningarna under åren 2000-2005 framgick hur mycket utpressarna begärt. Summan av kraven blev 53,5 miljoner kronor.
Penningtvätt i företag
Utpressarna kan sedan tvätta pengarna i någon form av företag. Kriminella nätverk verkar ofta inom företag i restaurang-, bygg- och fastighetsbranschen, visar undersökningen.
Syftet med undersökningen var i första hand att ta reda på om utpressningsbrottsligheten hotar rättssystemet, eftersom inte alla vågar anmäla brotten. Men en enkätundersökning riktad till företagare visade att mörkertalet inte verkar vara så stort som man kanske kan tro.
Anmälningarna ökar
- Det finns ändå en hög benägenhet bland de hederliga företagarna att anmäla de här brotten. Det visar att det finns ett högt förtroende för rättsväsendet. Vi måste vårda det förtroendet väl, säger Thord Modin på Rikskriminalpolisen i Nyhetsbrevet.
Man ville också undersöka om andra demokratiska värden, så som fritt företagande, hotades. Men de grova utpressningsbrotten är fortfarande förhållandevis få och analysen visar inte något överhängande hot.
Allvarlig utveckling
Det verkar inte heller som om kriminella gäng kontrollerar geografiska områden eller en viss typ av företagande. Men det finns en risk för en allvarlig utveckling.
- Polisen har ett viktigt uppdrag nu med att se till att den organiserade brottsligheten inte får fäste, att de inte lyckas med sin skrämseltaktik. Om folk inte vågar anmäla brotten äventyras vårt rättsväsende, säger Thord Modin.

FAKTA/ Så kan utpressarna stoppas
Rikskriminalpolisen rekommenderar en mängd åtgärder som omfattar hela rättsväsendet.

• Polisen borde alltid göra hot- och riskanalys vid anmälan om utpressningsbrott.
  
• Polisen måste vidta snabbare och kraftfullare åtgärder efter anmälan.
  
• Utpressningsärenden borde alltid följas upp efter åtal.
  
• Polisen borde skapa rutiner för att analysera kopplingar till organiserad brottslighet.
  
• Straffskalan för utpressning borde ses över och straffet för grov utpressning skärpas.
  
• Vittnen, de drabbade och deras familjer måste få bättre skydd.
  
• Utredningstiderna borde vara kortare.
  
• Rättegångsförfarandet borde ses över för att underlätta för vittnen.
  

Källa: Rikspolisstyrelsen
Rapporten finns att ladda ner på: http://www.polisen.se/mediaarchive/4347/3474/RKP%20rapport_1_%202007_utpressning.pdf