Trafiken på våra hav och sund ökar för varje år, samtidigt som fartygen blir större och tar mer passagerare och gods. Hur agerar kommun, landsting och statliga myndigheter vid en extraordinär händelse på ett fartyg som söker omedelbar hjälp och vill anlöpa närmaste hamn? Det kan gälla brand ombord, akut omfattande sjukdomsbild, smitta, explosion, gasutsläpp eller annan extraordinär händelse. Åtta hamnar i Sverige är utsedda till karantänshamn och i princip kan varje yrkeshamn med kapacitet och därtill liggande lämpliga ankringsplatser bli utsedd till nödhamn vid en akut och extraordinär händelse.

Hur fungerar det i verkligheten? Finns det någon samverkan mellan myndigheterna?

Vid en storskalig inträffad händelse är det många regelverk och lagrum som skall samsas. Samtidigt kräver samhället att den samlade räddningstjänsten och inblandade myndigheter skall kunna samverka och genomföra en effektiv insats vid ett oväntat scenario. På förra årets konferens som var den första av sitt slag i Sverige väcktes en hel del intressanta frågeställningar kring dessa frågor.

Hur skall den samlade räddningstjänsten och andra berörda myndigheter kunna planera, öva och utbilda sig inför ett oväntat scenario?

Årets program är nu klart och kommer att innehålla följande block:

• Regelverk. Vilka krav och rättigheter kan man ställa på en Nöd- & karantänshamn? Gemensam handlingsplan från EU.  Rättsliga förutsättningar utifrån lagstiftningen.

• Ansvarsområden. Här behandlas rederiernas organisation, gränsdragningsproblem och skeppsmäklarnas uppgift vid nödlägen samt sanering av fartyg.

• Insatsstöd. Ansvarsfrågan efter avslutad insats. Haverikommissionens befogenheter. Krishantering i hamn.

• Inträffade händelser. Här inkluderas ett antal intressanta aktuella händelser och redovisning av haverikommissionens slutsatser kring dessa.

Konferensen Nöd- Karantänshamn 2016 arrangeras av Räddningstjänsten Skåne Nordväst och Informationsbolaget i samverkan med Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Transportstyrelsen och Region Skåne