I Brå:s skolundersökning från 2021 – baserad på enkäter och innefattar medverkan från 5 050 elever i årskurs 9 – uppger 45 procent av de svarande uppgav att de utsatts för stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott minst en gång under de senaste tolv månaderna. Även om inte alla brotten skett i skolmiljön, så är det den vanligaste brottsplatsen när det gäller både lindrig och grövre misshandel, samt för fysiska sexuella kränkningar bland killar.

Påverkar vardagligt beteende

Skolundersökningen tar också upp vilken påverkan som brott har på elevers beteende i vardagen; exempelvis att de många gånger försöker undvika specifika personer eller platser. Det kan ta sig i uttryck att man stannar hemma från skolan en hel dag. 57 procent av tjejerna uppger i undersökningen att oron för brott har medfört någon form av konsekvens, motsvarande andel för killarna är 44 procent. Andelen killar som utsatts för misshandel under de senaste tolv månaderna, och som uppgett att de undvikit vissa platser, har ökat från 35 procent 2015 till 46 procent 2021.

Sammantaget tydliggör skolundersökningen missförhållanden som kräver insatser och som inte minst tydligt indikerar betydelsen av ett aktivt säkerhetsarbete.

Anställdas arbetsmiljö i fokus

Elevperspektivet är viktigt, men situationen är även allvarlig för anställda. Säkerhet är trots allt också en arbetsmiljöfråga. Detta understryks också av att arbetsmiljöverket i våras inledde inspektioner av grund- och gymnasieskolor där man fokuserar på skolornas förebyggande arbete för att minska riskerna för hot och våld. Inspektionerna ska pågå till och med juni 2024.

Hot och våld ökar

Arbetsmiljöverket åberopar egen statistik som visar att antalet anmälningar av hot och våld i skolan har fördubblats på tio år. Anställda ska inte behöva känna oro för att bli utsatta för hot och våld på arbetet. Arbetsgivarens ska utforma arbetsplatsen så att hot och våld minimeras, exempelvis genom införandet av genomtänkta rutiner som förebygger att frekventa hot- och våldssituationer uppstår. Skolor – precis som andra verksamheter – ska helt enkelt kunna erbjuda en arbetsmiljö där personalen kan känna trygghet, även om det finns påtagliga risker för att bli utsatt för hot och våld.

Krav på arbetsgivarna

Vid inspektionerna kommer arbetsgivarna tillfrågas om hur de arbetar med förebyggande arbete kopplat till hot och våld. De ska ha koll på aktuella händelser, kunna redovisa för genomförda undersökningar, riskbedömningar och vilka åtgärder mot risker hot och våld som skolan har gjort. De ska också kunna påvisa vilka lokala åtgärder som gjorts rörande säkerhetsrutiner, exempelvis personalutbildning, information och instruktioner. Därutöver ska det finnas rutiner för hur första hjälpen och krisstöd genomförs om något trots allt händer.

Stölder på nedgång

Brott i skolan påverkar dock inte bara anställdas arbetsmiljö och elevers studiemiljö – de utgör också stora kostnader. Stölder, skadegörelse och anlagda bränder i skolor är exempel på vanliga brott som kostar stora pengar.

I Brå:s statistik finns inte skolstölder specifikt angivna. I stället ligger skola i samma kategori som bibliotek, undervisningslokal, förskola och fritidshem. År 2022 anmäldes det 2281 inbrott och 5166 i denna kategori. Det motsvarar en 8-procentig minskning av inbrott och en 12-procentig ökning av övriga stölder jämfört med det föregående året.

Säkerhetsrutiner och teknik

Generellt sätt har antalet anmälda inbrott/stölder i dessa verksamheter minskat de senaste 20 åren. Att trenden är positiv kan bero på flera saker. Dels har förbättrade säkerhetsrutiner införts på många skolor. Därutöver har allt fler skolor investerat i säkerhetssystem, exempelvis i passersystem och i kamerabevakning.

Mörkertal

Det är också viktigt att poängtera att Brå-statistiken bara anger anmälda stölder och att anmälningsbenägenheten har minskat. Det bör också poängteras att antalet stölder inte säger något om vilka värden som stölderna motsvarar eller vilka driftstörningar som de medför. Idag är det ofta dyrbar elektronik, såsom Ipads som stjäls, vilket kan skapa störningar i undervisningen för lärare och elever.

Anlagda bränder

Bland kostbart mycket kännbara brott som drabbar skolor särskilt mycket hör också skadegörelse. Lägg därtill anlagda bränder som är ett mycket allvarligt problem. Under 2021 gjorde räddningstjänsten 506 insatser till bränder i skol- och förskolebyggnader, varav minst 246 bedömdes vara anlagda. Många bränder hade kunnat undvikas om skolorna varit bättre skyddade.

Naivitet har styrt skolorna

Som man sår får man skörda. För visst har svenska skolor präglats av naivitet när det gäller att hantera brott. Drömmen om öppenhet har rått under decennier, vilket bokstavligen har hållit skolans dörrar vidöppna för den som vill stiga in. Få, om ens några arbetsplatser har haft så dålig kontroll om vilka som befinner sig i lokalerna som skolorna.

För inte allt för länge sen var såväl passersystem som kamerabevakning närmast tabu, men med en allt grövre brottslighet i och kring skolorna, har ansvariga förstått att vi inte lever i den bästa av världar. Nu vill allt fler skolor investera i säkerhetssystem. Dessutom satsas det på alltmer på larmappar för incidenthantering så att skolpersonal snabbt kan kommunicera om en akut händelse kräver exempelvis utrymning vid brand eller inrymning vid hot utifrån. Det är inte en dag för tidigt.

Lennart Alexandrie,
Generalsekreterare, SNOS