Som socialborgarråd i Stockholm besökte jag i början av 2000-talet Kensington i London. Där hade en kameraövervakningscentral startats, med polis, kommun och frivilligorganisationer som i realtid bevakade vad som hände runt om i stadsdelen.

Kensington hade stora problem , bland annat utanför pubarna. Det var slagsmål, narkotikaförsäljning och människor som urinerade i portar och på husväggar. Med hjälp av säkerhetskameror på plats och övervakningscentralen kunde poliser och frivillorganisationer nu göra snabba åtgärdsinsatser vid behov. På kort tid kunde minskad brottslighet påvisas. Entusiastisk efter detta studiebesök föreslog jag något liknande i Stockholm. Det var dock som att ”svära i kyrkan”. Jag fick absolut inget gehör.

2004 invigdes Södra Länken i Stockholm. Inför öppnandet fördes också en livlig diskussion kring de kameror som skulle övervaka trafiken i tunneln. Integritetsintrång, menade många som påtalade att människors förehavande i bilarna, och vem som åkte med vem, eventuellt skulle ses i kamerorna. Trafikverket bedyrade att inga ansikten skulle kunna registreras utan endast registreringsskyltar.

Så var debattklimatet då,tiderna har tack och lov förändrats. Dessvärre gäller också kriminaliteten. Idag upplever många att Sverige är otryggt.

Stockholms stad har nu för första gången ansökt om tillstånd för att få sätta upp egna kameror på offentliga platser. I december skickades tillståndsansökan till IMY, Integritetsskyddsmyndigheten, om att få kamerabevaka platser där rån och narkotikaförsäljning sker i stort sett dagligen, exempelvis Husby torg. Kamerorna ska inte övervakas i realtid men det inspelade materialet kan granskas i efterhand under 7 dagar. Det är dock långt ifrån självklart att Integritetsmyndigheten (IMY) säger ja.

Under 2021 ansökte 28 kommuner och kommunala bolag om tillstånd, men IMY beviljade tillstånd endast till nio kommuner och fyra fick bara delvis ok. 13 kommuner fick avslag.

Själv undrar jag om inte otryggheten som begränsar människors liv är en större integritetskränkning än de kameror som ska bidra till ökad trygghet.Polismyndigheten, som själva har en del kameror, välkomnar alla tillskott av kameror och är övertygade om att de är effektiva i det brottsbekämpande arbetet.

Större delen av befolkningen ser inte heller säkerhetskamerorna som ett integritetsintrång. I en studie av forskargruppen Lusax, vid Lunds universitet, konstaterades 2018 att nio av tio tillfrågade svenskar var positiva till kamerabevakning på allmän plats och 72 procent ville ha mer kamerabevakning.

Enligt Markus Lahtinen, forskare och lärare i informatik vid Lunds universitets ekonomihögskola, hävdade tre av fyra personer i undersökningen att kamerabevakning inte inkräktar på deras personliga integritet. Det finns ett starkt stöd hos allmänheten när det gäller användning av säkerhetskameror som syftar till att effektivisera brottsbekämpning.

Pandemin har varit en hämmande faktor på många sätt. Dock inte när det gäller dödsskjutningar i Sverige. Bara i Stockholm har 75 personer skjutits ihjäl de senaste tre åren. En majoritet av morden har inte klarats upp.Svensk polis samarbetar nu med Europol efter att europeisk polis har knäckt ytterligare en plattform som till stor del används av kriminella. Bedömningen är att materialet för Sveriges del kan vara i dubbelt så stor omfattning som Encrochat, som knäcktes av fransk polis. Före Encrochat lyckades samarbete mellan polis i Nederländerna, Frankrike och Belgien, även lösa en annan plattform, Sky ECC. Tack vara samarbetet i Europol har Sverige fått tillgång till material som lett till många domar i Sverige. Det här visar att vi behöver fler samarbeten och att polisen måste få använda effektiv teknik för att minska kriminaliteten och göra Sverige tryggare.

Kamerabevakningens effekt på brottsutredningar tas för övrigt upp på konferensen #Trygghetnu som äger rum idag den 7 april. Till grund för den studie som den brittiska kriminologen Matt Ashby presenterar i sitt anförande ligger en analys kameraanvändning och nytta med det i samband med över 250 000 anmälda brott. Den presentationen blir intressant.

Kristina Axén Olin
Ordförande, SNOS