Den omdiskuterade kamerabevakningen vid den nyöppnade polisstationen vid Kottbusser Tor i Berlin-Kreuzberg är inte förenlig med dataskyddslagstiftningen. Det menar Berlins dataskyddsombud Maike Kamp, som i sin årsrapport för 2024 var tydlig med att polisens övervakningsmetoder innebär ett intrång i individers rätt till privatliv.

Bristande hänsyn till medborgares rättigheter

Kritiken gäller särskilt att kamerorna fångar entréområdet utanför stationen – en plats där också sociala hjälpresurser finns tillgängliga. Enligt Kamp måste personer kunna söka hjälp utan att riskera att bli filmade. Hon menar att polisen inte har utrett tillräckligt om säkerheten kunde garanteras genom mindre ingripande metoder, såsom byggnadstekniska åtgärder eller ökad bemanning.

Polisen uppger att den påtalade bristen nu granskas internt. Inspelningar från kamerorna raderas efter 48 timmar, om de inte används för brottsutredning. Trots det understryker dataskyddsombudet att själva övervakningen i det aktuella området är oproportionerlig.

Otillåten användning av ansiktsigenkänning

Utöver kritiken mot bevakningskamerorna får även åklagarmyndigheten i Berlin hård kritik för användning av AI-baserad ansiktsigenkänning. Programvaran användes vid utredningar utan tydlig rättslig grund, vilket uppdagades först efter en parlamentarisk fråga från De gröna. Tekniken ledde till att även många oskyldiga personer registrerades.

Enligt Kamp saknas det tydliga lagregler för hur sådan programvara får användas, och det rättsliga ramverket uppfyller inte de krav som ställs enligt grundlagen. Samma teknik har också använts i delstaterna Brandenburg och Sachsen, trots de juridiska bristerna. Antalet klagomål till dataskyddsmyndigheten har under 2024 varit rekordhögt, vilket tyder på ett växande medborgarengagemang i frågor om övervakning och integritet.