Den försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål som pågår sedan januari 2018 har visat positiva resultat och har lett till både snabbare lagföring och bättre kvalitet i brottsutredningarna, menar regeringen. Ändringarna från och med årsskiftet innebär att ett permanent snabbförfarande i brottmål möjliggörs och att andra åtgärder vidtas för snabbare lagföring av brott.

En annan ändring är att utlandsspioneri kriminaliseras. Spioneribrottet och vissa anknytande brott utvidgas så att det går att döma någon för spioneri om den anskaffar känsliga uppgifter för att vidarebefordra dessa till exempelvis en terroristorganisation med statsmaktsliknande kontroll över ett område. 

Ytterligare en ändring är nya regler om bolags rörlighet över gränserna inom EU. Reglerna om aktiebolags möjlighet att genomföra gränsöverskridande sammanslagningar utvecklas. Dessutom införs det möjligheter till gränsöverskridande delning och gränsöverskridande ombildning av aktiebolag. Den nya regleringen innebär att det öppnas fler möjligheter för aktiebolag att omstrukturera sig över nationsgränserna inom EU och EES. För att motverka att de gränsöverskridande förfarandena används för brottsliga eller otillbörliga ändamål ska myndighetskontrollen vid förfarandena utökas. Bolagsverket får en central roll i denna kontroll. Reglerna bygger på ett EU-direktiv och denna ändring träder i kraft sista januari 2023.

Den 1 januari trädde en grundlagsändring i kraft som gör det möjligt att begränsa föreningsfriheten för grupper som ägnar sig åt terrorism. Regeringen menar att den ger Sverige stärkta möjligheter att kunna ingripa mot terrorism. Ändringen gör det möjligt för lagstiftaren att exempelvis införa en bredare kriminalisering av deltagande i en terroristorganisation eller ett förbud mot terroristorganisationer.