SecurityWorldMarket

2020-03-25

Perimetersäkerhet – Del 3 av 7

"Säkerheten för kritisk infrastruktur är låg"

Den nya säkerhetsskyddslagen har trätt i kraft och ställer skärpta krav på verksamheter som har betydelse för Sveriges säkerhet, såsom myndigheter, kommuner och företag.

Den nya säkerhetsskyddslagen har trätt i kraft och ställer skärpta krav på verksamheter som har betydelse för Sveriges säkerhet, såsom myndigheter, kommuner och företag.

Den nya säkerhetsskyddslagen och riksdagens beslut att fler skyddsvärda verksamheter kan bli skyddsobjekt har skapat en ökad marknad för perimeterskydd menar Magnus Cederäng, affärsområdeschef för säkerhet på Infralogic.

– Min erfarenhet säger att säkerheten för kritisk infrastruktur är låg, säger han.

Den nya säkerhetsskyddslagen har trätt i kraft och ställer skärpta krav på verksamheter som har betydelse för Sveriges säkerhet, såsom myndigheter, kommuner och företag. Samtidigt röstade riksdagen i oktober igenom att samhällsviktiga verksamheter som är viktiga att skydda mot sabotage, terroristbrott, spioneri eller grovt rån, men även vid höjd beredskap och krig, ska kunna bli skyddsobjekt.

Få tar ansvar

– Vi har politiker som stiftar lagar, men om en verksamhet har en högre säkerhetsklassning eller ökat säkerhetskrav, vem ute i kommunerna eller myndigheterna ska sitta och vara uppdaterad på det här och följa upp att det utförs av de olika verksamhetsområdena, frågar sig Magnus Cederäng.

Han nämner kommunikation som exempel – tidigare var Telia totalt dominerande, nu finns hundratals olika bredbandsoperatörer och de har ofta ingen aning om skyddsområden.

– Det kan stå ett obevakat nodskåp som någon köra på med en bil och bryta kommunikationen. Där bakom kan det ligga ett skyddsområde, en mobilmast, eller något som polisen, försvaret eller en annan myndighet använder för kommunikation, säger han.

Hur väl pålästa verksamheter är varierar enligt Magnus Cederäng, vissa har koll och funderar på hur de ska gå vidare med sitt skyddsarbete, andra har det inte.

– Tyvärr tror jag att det krävs en förgiftad vattenkälla, eller att någon utför ett dåd mot ett ställverk eller liknande – det krävs något som Drottninggatan – för att det här ska komma upp på tapeten, säger han.

Detektering och verifiering

Infralogic är en distributör och grossist som omsätter cirka 80 miljoner kronor och har 12 anställda. Företagets fokus inom säkerhet ligger på kritisk infrastruktur och områdena vattenförsörjning, elförsörjning samt vikten av fungerande kommunikationsvägar. Säkerhet är ett av tre affärsområden och är i sin tur uppdelat i fyra inriktningar: perimetersäkerhet, passersystem, larm och VMS. All försäljning sker via återförsäljare och grunden för Infralogics perimeterskydd är staketlarm – det vill säga en sensor som fästs/installeras på ett befintligt staket.

Magnus Cederäng, affärsområdeschef för säkerhet på Infralogic.
Magnus Cederäng, affärsområdeschef för säkerhet på Infralogic.

– Ett första steg brukar vara en okulärbesiktning tillsammans med installatören ute på plats på objektet och titta på vad som går att göra. Handlar det om staketlarm gäller det först och främst att se till att det ska vara helt. För det finns inget staketlarm i världen som kommer hjälpa dig så länge du har ett trasigt staket, säger Magnus Cederäng.

Ett staketlarm förhindrar inte ett intrång, det hjälper bara till att upptäcka det.

– Om det är ett skyddsområde så gäller det att skyddsvakten har klara instruktioner på vad som ska göras vid ett intrång. Är det ett stort område behöver du kunna dela in det i olika sektioner och verifiera intrånget med en säkerhetskamera, säger Magnus Cederäng.

All teknik har en baksida

Han anser att perimeterskydd i Sverige ofta är synonymt med att sätta upp en termisk kamera tillsammans med videoanalys. Ett staketlarm ger färre oönskade larm än termiska kameror och en termisk kamera har sina begränsningar när området är kuperat, menar han.

– Alla reklamfilmer för termiska kameror är inspelade under höst och vinter för då får du absolut bäst kontrastskillnad mellan värme och kyla. Under en sommardag med 25–30 grader och en gräsmatta eller asfalt som har sugit åt sig värmen – då kommer du inte få någon eller väldigt liten kontrastskillnad och det blir väldigt svårt att upptäcka ett intrång, säger Magnus Cederäng.

Staketlarm och en PTZ-kamera eller radar och PTZ-kamera är ofta bättre alternativ, menar han.

– Vill du även upptäcka saker utanför staketet går det att ha nedgrävbara kabelsensorer och om du saknar en fysisk perimeter i form av staket så kan laser vara ett alternativ.

Sverige har inte gjort tillräckligt

Han anser att radar fungerar väldigt bra för perimetersäkerhet tillsammans med kameraverifiering så länge det handlar om helt släta områden. Men med en föränderlig miljö innanför staketet, till exempel maskiner som arbetar och blir stående över natten, så får radar problem.

Magnus Cederäng tycker att den tydligaste trenden inom perimeterskydd är att intresset för det ökar.

– Behovet finns där för att det har varit eftersatt, och inte varit ”top of mind”. Många tänker att det inte kan hända i Sverige. Det är som med Coronaviruset som forskarna har varnat för i åratal men ingen lyssnar förrän det har hänt och då ska allt ske på en gång, avslutar Magnus Cederäng.

Den här artikeln/artikelserien har producerats av facktidningen Detektor i samarbete med Securityworldmarket.com.


Leverantörer
Till toppen av sidan