Nuvarande regelverket för ordningsvakter skapades 1980. 2019 tillsatte regeringen den utredning som nu har presenterats. SVT skriver att utredningen bland annat föreslår:

• att ordningsvakter ska kunna användas för fler ändamål.
• att ordningsvakter ska få fler befogenheter, exempelvis att kunna transportera en person som omhändertagits till sjukhus, tillnyktringsenhet eller polisstationen, om det är lämpligt och Polismyndigheten beslutar att det är okej.
• att utbildningen för att bli ordningsvakt ska fördubblas i längd, från 80 till 160 timmar, och delvis finansieras av det allmänna.
• att det ska finnas en uttrycklig proportonalitetsbestämmelse när det gäller våldsanvändning som anger att en ordningsvakt ska ingripa på ett sätt som står i rimlig proportion till åtgärdens syfte och om en mindre ingripande åtgärd kan användas ska den användas istället.
• att det ska utföras en förstärkt kontroll av dem som ansöker om att bli förordnade som ordningsvakter. I dag tittar man i misstanke- och belastningsregistret, men nu föreslås att polisen, inom ramen för ansökningsförfarande, ska kunna titta i uppgiftssamlingar som finns i polisens brottsbekämpande verksamhet.

Justitierådet och utredaren Agneta Bäcklund tror att ordningsvakter kommer att användas allt mer och på fler platser och kommer att få större befogenheter. 

– Mot den bakgrunden har vi sett att det finns ett behov att förstärka ordningsvakternas utbildning, säger hon till SVT.

Ett av förslagen är att den som vill använda ordningsvakt ska ansöka om tillstånd.

– En tillståndsprövning innebär att den som vill använda en ordningsvakt ska ansöka om tillstånd hos polisen. Det finns inga begränsningar i vem som kan ansöka om tillstånd, säger Agneta Bäcklund.