När regeringen tillträdde år 2022 saknades många av de grundläggande förutsättningarna för att bygga det civila försvaret i den omfattning som omvärldsläget krävde. Riksrevisionen konstaterade att det saknades tillräcklig och långsiktig finansiering, konkret styrning, och en tydlig struktur för myndigheternas arbete. Det var först i samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och införandet av en ny struktur för civilt försvar och samhällets krisberedskap som planeringen för det civila försvaret kom i gång.

Påtagligt skifte

– Fram till år 2022 gick förmågeutvecklingen i otakt med omvärldsutvecklingen. Mycket lite gjordes för att bygga Sveriges civila försvar och det lilla som gjordes gick för långsamt. Därför är det välkommet att vi nu ser en vändning. Mycket återstår att göra men det är positivt att regeringens satsningar har börjat få effekt. Förmågan inom det civila försvaret ökar, säger minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.

MSB kan i sin senaste förmågebedömning konstatera att det skett ett påtagligt skifte i uppbyggnaden av det civila försvaret mellan år 2023 och 2024. Myndigheterna och aktörer inom myndigheternas ansvarsområden har tydligt ökat takten i sitt beredskapsarbete. Cirka hälften av alla åtgärder som redovisats i myndigheternas underlag har varit direkt förmågehöjande.

Näringslivet mer engagerat

Tidigare har myndigheterna främst fokuserat sina insatser på att utveckla den interna organisationsberedskapen. Den senaste förmågebedömningen visar att myndigheterna nu även vidtar åtgärder för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner samt åtgärder för befolkningens möjligheter att leva och verka under höjd beredskap. Därtill har kunskapen och förståelsen för det militära försvarets behov ökat hos aktörer inom det civila försvaret. Näringslivet har i ökad omfattning engagerats och aktivt deltagit i utvecklingen av det civila försvaret.