First North Nordic Growth-noterade Secits Holding har ansökt om rekonstruktion. Dessförinnan hade säkerhetskoncernen ansökt om rekonstruktion för dotterbolagen Westra Security Group och Säkra Larm samt meddelat att Secits Sweden ska försättas i konkurs. Det sistnämnda förefaller sunt, men på vilka grunder bör Secits Holding rekonstrueras? Om någon potentiell livskraft finns i bolaget – varför har då bolaget inte kunnat visa det under alla år det funnits? Företag har förvärvats och – skulle många säga – fördärvats. Verksamheten har inte burits upp av lönsamhet, utan av kapitaltillförsel via emissioner.

Nu vill Secits Holding – med en lättare ryggsäck – driva verksamheten vidare via en rekonstruktion och därmed ta fortsatt plats och syre från de mer sunda företag som konkurrerar på samma marknad. En rekonstruktion av Secits, är det en bra lösning för marknaden och för samhället i stort? Är konkursalternativet bättre?

Samma frågor är också relevanta att ställa avseende bevakningsföretagen Commuter Security Group (CSG) och Nordic Level Security (som bytt namn till CSG Security). I vintras fick de sina rekonstruktionsansökningar beviljade. Båda bolagen hade av sina ägare – Nordic SME-noterade Transfer Group respektive First North Growth Market-noterade Nordic Level Group – avyttrats till Anzen Security Group (som vid förvärvstillfällena hette BG Holding). Med sig hade bolagen bland annat sina då obetalda skulder för skatteanstånd (kopplat till pandemin) på totalt 98 miljoner kronor.

I Solna tingsrätts protokoll konstaterades att såväl Nordic Level Security som CSG inte kan betala sina förfallna skulder. Samtidigt drogs slutsatsen att det finns ”grundad anledning att anta att verksamheternas livskraft kan säkras genom en rekonstruktion”. På vilka grunder då, de två bolagen hade ju aldrig någonsin tidigare varit lönsamma? Varför skulle det ske nu? Skatteverket satte dock ner foten och anbefallde att rekonstruktionen skulle avbrytas, vilket skedde.

Båda dessa fall ger exempel på hur marknadsekonomins drivande mekanism kan obstrueras. I botten finns en föreställning att konkurser alltid är dåligt, att de leder till arbetslöshet och elände. Men konkurser kan också skapa framväxt av livskraftiga bolag och en starkare och sundare marknad som skapar ökad efterfrågan på arbetskraft. Konkurrens är ju marknadsekonomins fundamentala spelregel. Det gäller i såväl stort som smått. Konkurser möjliggör framväxt av hälsosamma företag som kan klara sina åtaganden. Finanskrisen i Spanien är ett talande exempel.

Under Spaniens finanskris, som var särskilt allvarlig från 2008 till omkring 2014, gick många företag i konkurs, framför allt inom bygg- och fastighetssektorn. Kraftigt minskad efterfrågan drabbade främst bolag med hög belåning. När ekonomin gradvis återhämtade sig från 2015 och framåt uppstod nya företag. Krisen fungerade sålunda som en marknadskorrigering, där företag som var finansiellt svaga eller för beroende av skulder slogs ut. De företag som växte fram eller expanderade efter krisen hade oftast starkare balansräkningar, mer hållbara affärsmodeller och ett större fokus på innovation och effektivitet. Detta ledde till en mer konkurrenskraftig och robust marknad, som var avgörande för landets gradvisa ekonomiska återhämtning och förbättrade företagsklimat.

Vi bör lära av historien. Att företag som är oförmögna att leverera resultat och inte kan betala sina skulder slås ut är alltså inte osunt. Att med konstgjord andning hålla dem vid liv kan däremot vara skadligt, både för marknaden och samhället som helhet.

Efterfrågan på säkerhetsbranschens tjänster är stor och många bolag kämpar med kompetensförsörjning för att kunna möta marknadens behov. Det finns stabila företag som är villiga att köpa verksamheter i bolag på obestånd och gärna anställer personer med rätt kompetens, vare sig det gäller säljare, tekniker eller bevakningspersonal. Någon massarbetslöshet är sålunda inte att vänta för att man stänger ner mindre och mellanstora verksamheter som inte klarat konkurrensen.

Med det sagt är det min förhoppning att bolag som år efter år efter år levererar negativa resultat och som inte klarar av att betala sina leverantörer och erforderliga skatter – ska lämna plats åt starkare företag som kan leva upp till dessa rimliga marknadskrav. På så sätt kan en sund marknad värnas. Denna konklusion borde vara självklar i en förtroendebransch som säkerhetsbranschen.

LENNART ALEXANDRIE

Publisher ,AR Media International