SecurityWorldMarket

2019-05-18

Eriksson: "Olyckligt att branschen delats upp i olika delbranscher"

Björn Eriksson berättar om tiden i Säkerhetsbranschen i första intervjun efter att ha lämnat som ordförande.

Björn Erikssons sista dag på jobbet som ordförande för Säkerhetsbranschen var torsdagen den 9 maj. I en intervju med Securityuser.com reflekterar han över Säkerhetsbranschens första sex år och hur han ser på framtiden för organisationen och branschen som den företräder. I sin helhet ska intervjun publiceras i septembernumret av papperstidningen Securityuser.com – här följer ett kort utdrag.

Vi träffas på Clarion Stockholm Hotel, ett par stenkast från hans tyngsta uppdragsgivares högkvarter, Riksidrottsförbundet. Det är bra med kort avstånd, för Björn Eriksson har många uppdrag och en fullmatad agenda.

– Jag gillar att jobba och ha en full agenda. Tiden i Säkerhetsbranschen har varit väldigt intressant och kul, säger han.

Nu är det emellertid över, vad gäller Björn Eriksson formella ansvar i Säkerhetsbranschen. Nu är det tid för reflektion.

Du har varit med sedan Säkerhetsbranschen bildades 2013. Hur vill du sammanfatta tiden? Vad har uppnåtts?
– Jag skulle vilja säga att privat säkerhetsindustri blivit en av samhället accepterad part när det gäller trygghets- och säkerhetsfrågor. Det har skett av två skäl, dels för att vi har förtjänat det och dels för att det inte funnit någon annan väg att gå. Vad är alternativet? Det finns ingen polis eller annan resurs som kan fylla ut gapet. Det är min bestående bild.

Kan du konkret peka på positiva effekter när det gäller branschorganisationens opinionsarbete under de här sex åren?
– Ett bra exempel på opinionsmässiga framgångar är kampen mot utvecklingen mot ett kontantfria samhälle. Vi har fått omvärlden att inse att värdet av kontanter som ett betalningsalternativ inte främst är en rättvisefråga, utan en fråga försörjning, krisberedskap och om integritet.

Vad mer har ni presterat?
– Vi har tillsammans med andra goda krafter, framför allt tankesmedjan SNOS, bidragit till att synen på kameraövervakning förändrats och att lagstiftningen förändrats och blivit avsevärt mindre restriktiv. För inte så länge sedan sågs kamerorna i första hand som ett integritetsövergrepp av såväl medier som politiker, nu ses kameraövervakning som ett viktigt verktyg för ökad trygghet, vi talar till och med om trygghetskameror. Det är en stor förändring.

Något mer?
– Ja, jag vill absolut framhålla den förändrade synen på bevakningsbranschen. Ordningsvakterna ses i betydligt högre grad som en viktig resurs för ökad trygghet i samhället. Vi har fått paragraf 3-förordningen, när det gäller till LOV-områden (LOV=Lagen om ordningsvakter, red anm.), vilken bidragit till bättre ordningshållning och ökad trygghet till gagn för människor och företag. Och naturligtvis gör denna utveckling att vi också kan se ljust på framtidsutsikterna för bevakningsföretagen

Vad bevisar detta, tycker du?
– Att man kan påverka samhället, bara man har bra argument, målmedveten och intellektuell öppenhet.

Hur känns det då att som ordförande för Säkerhetsbranschen att bevakningsföretagens arbetsgivarorganisation – Säkerhetsföretagen – beslutat sig för att expandera sin verksamhet och själva företräda sina medlemsföretag i ett bredare perspektiv och därmed också när det gäller opinionsbildning?
– Ja, jag tycker det är synd att vi nu förökar oss via delning. Det är inte till gagn för den privata säkerhetssektorn att bevakning bildar en egen struktur och övrig säkerhetsindustri en annan. Det blir inte den maximala styrka som vi behöver i vårt arbete med opinionsbildning.

Vill du utveckla ditt resonemang?
– Att Säkerhetsbranschens primära mål var att samla branschens alla sektorer i en enda organisation var ju helt naturligt. De som var drivande för Säkerhetsbranschens tillblivelse menade att det var en förutsättning för att branschen ska kunna fortsätta växa, då kunder inte längre ser säkerhetsbranschen som två saker utan som en enda helhet.

– Marknaden är under förändring. Det handlar inte längre handlar om att dela in branschen i manuella tjänster och teknik, det vill säga att sälja tid och teknisk utrustning. Marknaden efterfrågar snarare leveranser av värde och affärsnytta. Det kan bara ske om man spänner över ett brett spektrum. Därför är det olyckligt att branschen delats upp i två olika delbranscher, så som skett nu.

Hur ser du på att Securitas och andra bevakningsbolag klev ur Säkerhetsbranschen?
– Jag tycker det är synd. Jag är obotlig optimist. Jag tror att vi kommer förenas igen. För det är det enda vettiga på sikt. Det kan ta tid och då är det kanske viktigt att man inte älta frågor om organisationsformen för mycket utan istället tillse att vi har en samsyn i väsentliga frågor, för samsyn kan leda till äktenskap så småningom.

Kan du personligen sammanfatta dina erfarenheter som företrädare för såväl privata som offentliga organisationer med brottsbekämpning och trygghetsskapande åtgärder som primär verksamhet?
– Ja, jag måste säga att det varit väldigt roligt att vara chef för Tullverket och Kustbevakningen samt rikspolischef och den delen i det offentliga för att sedan sätta mig på stolen andra sidan och företräda den privata säkerhetssektorn. Det är samma frågor, men olika vinklingar. Och en sak är helt klart, det är mer som förenar än som skiljer.

Av: Lennart Alexandrie


Leverantörer
Till toppen av sidan