I både trykt og æterbåren presse i går blev det konstateret, at videoovervågning ingen effekt har i det offentlige rum. Nyheden bygger på en undersøgelse fra Brottsförebyggande rådet i Sverige, som svarer til Det Kriminalpræventive Råd i Danmark (undersøgelsen er engelsk og oversat til svensk).
Brottsförebyggande rådet præsenterer selv undersøgelsen på sin hjemmeside under overskriften "Kameraövervakning ger effekt" - eller på dansk "Kameraovervågning har effekt."
I undersøgelsen gennemgås en række undersøgelser af effekten af overvågning foretaget i mange lande. Konklusionen er, at nogle typer overvågning har en klar, forebyggende effekt, mens effekten på andre områder mindre tydelig.
Ifølge undersøgelsen er der videnskabelige problemer med mange af de delundersøgelser, der indgår i materialet, blandt andet er flere af undersøgelserne gennemført inden for højst seks måneder efter, at overvågningen blev sat i værk, og det er for kort tid til at vurdere effekten.
Undersøgelsen viser også en påfaldende forskel på undersøgelser foretaget i Storbritannien og i Nordamerika. Der måles klart de mest positive effekter i undersøgelserne fra Storbritannien. Forklaringen kan være, at forsøgene med kameraovervågning andre steder end i Storbritannien har fået for svag politisk og opinionsmæssig støtte, siger forskerne.
Brottsförebyggende rådet i Sverige har ikke selv lavet undersøgelsen, men oversat og bearbejdet en undersøgelse lavet for det britiske indenrigsministerium.
Oplysningerne om ovenstående stammer fra SikkerhedsBranchen.

Rapporten i sin fulde ordlyd (på svensk):

Kameraövervakning på parkeringar ger effekt

Kameraövervakning och förbättrad utomhus­belysning är två åtgärder för att motverka brott och otrygghet på platser som gator, torg, parker, parkeringar, gångvägar och allmänna kommunikationer. Men hur väl fungerar de?

Kriminologerna David P. Farrington och Brandon C. Welsh har för Brå:s räkning gjort forskningsgenomgångar av typen metaanalyser (se artikel intill) utifrån befintliga studier om kameraövervakning och utomhusbelysning.

Forskarna bygger resultaten om kameraövervakning på 41 utvärderade försök främst från Storbritannien och USA, men även på ett försök från Sverige: på Möllevångstorget i Malmö där Brå gjort utvärderingen. Bilden forskarna får är att det finns belägg för att kameraövervakning förebygger många brott på parkeringsplatser (en minskning med i genomsnitt 51 procent), men att effekterna är både svagare och mindre säkra på andra typer av platser.

Det finns tecken på att kameraövervakning förebygger brott exempelvis på offentliga platser i stadskärnor, som gator, torg och parker. Men den statistiska metaanalysen ger inte något stöd för att effekten generellt sett är påtaglig. Flertalet av studierna med positiva effekter kommer från Storbritannien. Forskarna resonerar om att avsaknaden av starka positiva effekter utanför Storbritannien kan hänga samman med att försöken med kameraövervakning fått för svagt politiskt och opinionsmässigt stöd.

- Det här kan ha lett till för snålt tilltagna försök, för liten aktivitet från polisen och för lite uppmärksamhet i media, vilket var för sig och tillsammans kan ha minskat övervakningens effekter, säger professor Welsh.

Som botemedel mot den begränsade kunskapen föreslår man fler och bättre vetenskapligt utvärderade försöksverksamheter. En av många förbättringar som behövs är fler mätningar av effekter på människors upplevelser av trygghet.

Resultaten från metaanalysen pekar ändå på att Brå:s tidigare bedömning fortfarande gäller; att kameraövervakning rätt använd kan förebygga brott och öka tryggheten. Men liksom andra metoder är det inte en mirakelkur som fungerar överallt och alltid. Kameraövervakning bör föregås av en analys av problembilden och av förutsättningarna för att just kameraövervakning skulle kunna bidra till att problemen minskar. Ett strategiskt tänkande är grundförutsättningen för att ett beslut ska kunna tas, inte bara om ifall kameraövervakning ska användas, utan också hur, när och var en sådan åtgärd ska användas.

Resultaten om förbättrad utomhusbelysning bygger forskarna på enbart tretton utvärderade försök, varav åtta är från USA och flertalet har många år på nacken. Bilden som framträder är att den förbättrade utomhusbelysningen har sammanfallit med minskad brottslighet i försöksområdena jämfört med i kontrollområdena, i genomsnitt med ungefär 21 procent.

Minskningarna är starkare för egendomsbrott än för våldsbrott. De finner också att minskningarna varit starkare då man mätt effekterna både natt och dag, jämfört då mätningarna enbart gällt nätter. Dessutom har försöken i Storbritannien varit mer framgångsrika än försöken i USA.

De tydliga minskningarna både dag och natt leder forskarna in i ett resonemang om att det kanske inte är ökad synlighet, övervakning eller avskräckning som ligger bakom effekterna.

- En alternativ hypotes är att förbättrad utomhusbelysning signalerar att området är mer omhändertaget och att detta skapar ökad informell social kontroll, som i sin tur leder till minskad brottslighet. Men om det här behövs det mer forskning, säger professor Farrington.