Det började med att moderatorn och kameraforskaren Markus Lahtinen kopplade ihop kamerabevakning med rättssäkerhet i sitt korta inledande anförande. Kameror som vittnen vid ett begånget brott kan både vara avgörande för att fälla och fria misstänkta personer.

Polisnärvaro är brottspreventivt

Sedan redovisade Mikael Priks, professor i nationalekonomi på Stockholms universitet, slutsatser i en nyligen publicerad rapport om vilken brottsförebyggande effekt som polisinsatser och bevakningskameror har. Han framhöll att det finns flera internationella studier där polisinsatsers påverkan på brottslighet analyserats och där man fokuserat på orsakssambanden. I dessa studier påvisas generellt att polisinsatser minskar både stölder och våldsbrott. Vidare förklarade han att de svenska studierna påvisar att supporterpolis, insatser mot livsstilskriminella och övervakning i utsatta områden också har varit effektiva för att minska brottslighet.

Brottspreventiv kamerabevakning

När det gäller kamerabevakningens effekt på brottslighet pekade Mikael Priks på att den internationella forskningen pekar generellt på att övervakningskameror kan minska antal anmälda brott i stadsmiljö med cirka 20 till 25 procent. Det överensstämmer med den rapport Mikael Priks författade 2015 och som byggde på införandet av kameror på tunnelbanestationer vid olika tillfällen under åren 2006 och 2008. I studien tittade Mikael Priks, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, på hur brottsligheten förändrades efter att kamerorna satts upp.

– På innerstadens tunnelbanestationer sjönk brottsligheten med 25 procent. I ytterområdena är effekten inte alls så stark, påtalade han #Trygghetnu.

Färre fickstölder och rån

Intressant i sammanhanget är att fickstölderna minskade med runt 20 procent och rånen med runt 60 procent, medan antalet narkotika- och våldsbrott förblev oförändrat. Enligt Mikael Priks kan det bero på att fickstölder och rån är mer planerade brott än våldsbrotten. Någon i publiken trodde att det kunde ha att göra med att sannolikheten till snabb åtgärd via ordningsvakter är större i innerstaden än på andra håll. Frågeställaren efterlyste svensk forskning kring brottsprevention på platser där kamerabevakning kombineras med snabb åtgärdsinsats för att se hur det specifikt påverkar brottsligheten på en plats. Liknande experiment har gjorts i USA i anslutning till bankomater. Magnus Priks trodde dock inte att sådan forskning var aktuell i Sverige.

Polisnyttan med kamerabevakning

Kamerabevakning och nyttan med den var också temat när Stefan Singman, chefen för Stockholmspolisens kamerabevakning, stod på scenen för att tala om teknikbehovet i det brottsbekämpande arbetet.

Polisen får tillgång till allt fler säkerhetskameror. Mellan 2021 och 2023 ökade antalet fasta kameror från 420 enheter till 859 enheter. Därutöver fanns 880 mobila kameror. Det innebär att det totalt fanns 1 739 kameror i polisens drift 2023. Regeringen vill nu utöka polisen möjligheter att använda kamerabevakning och målbilden är att det ska finnas 2500 kameror i slutet av 2024.

Inspelat material viktigt för brottsuppklarning

Stefan Singman ser i det inspelade bildmaterialet en ovärderlig källa i det brottsutredande arbetet. Att snabbt kunna upptäcka detaljer som flyktfordon och vittnen i bildmaterialet kan leda utredningen rätt i ett tidigt stadium. Med modern analysmjukvara kan relevant bildmaterial hittas betydligt snabbare, då man kan söka på händelser, utifrån tidpunkter och eventuella signalement.

På #Trygghetnu-scenen visade han ett videoklipp där man får följa två maskerade män som på elcyklar tar sig fram Husby centrum för att stanna till när de finner sitt offer och kan avlossa sina dödande skott. Videon blev viktig i utredningsarbetet då den unga förövaren kunde dömas för mordet.

Effektivt för för att döma mördare

Stefan Singman menar att ökad kamerabevakning är en framkomlig väg till ökad brottsuppklarning. Han berättar om ett studiebesök hos London-polisen som redovisade resultat av sin kamerabevakning. I folkmängd och i antal mord är London jämförbart med hela Sverige, men en skillnad är att det i London finns 900 000 kameror och medan det i Sverige finns cirka 2000 kameror.

– I London går 97 procent av de kameraunderstödda mordutredningarna till åtal och 95 procent döms. Utan kameror räknar de med en uppklarningsprocent på cirka 20 procent, alltså ungefär där vi i Sverige befinner oss i dag, kostaterade han.